Ett enkelt liten inlägg. Om ingenting. Eller om allt. Att vara här. Att vara nu. Inte dra upp axlarna mot öronen för att fredagkväll borde betyda familjehäng i soffan med tända ljus och något gott i vackra skålar. Än bättre, det borde betyda sällskapsspel. En extra lång godnattsaga. Men jag släpper ner axlarna, njuter av att alla vi tre som ännu är vakna njuter av varsin egen liten bubbla. Legorassel fyller en, tangentknapper fyller två. Jag trivs med att vara min, min egen. Vända känselspröten inåt en stund.

Ibland lever jag av längtan framåt, ibland av drömmar bakåt. Just nu av nuet. Inget är mer rätt eller fel än det andra. Det är nog bara så vi människor rör oss. Förhandlar med tid och minnen, känslor och drömmar. Ett myggbett kan få dig att leva jäkligt mycket i nuet. Är det dyrbart då? Mindfullness på nåt vis? Det kanske vore något att lansera på må-bra-marknaden. Istället för en massage som ju bara varar nån timme. Ett gäng myggbett håller dig upptagen med nuet i flera dagar.

Nu ska jag rota lite i bildarkiven. Är det att vara här och nu eller här och då? Nu och då.

Annonser