Livet går sin gilla gång. Huset känns som hemma efter bara drygt en vecka, platsen börjar växa på mig och jag känner mig säkrare än någonsin. Säker på att det är här som Filip ska få vänner, gå på dagis, bada om somrarna och rulla snögubbar om vintrarna. Ja det känns till och med som det är här han ska packa sina flyttlådor och lasta i sin egen bil och flytta ifrån oss. Men en sak i taget. Först av allt ska jag bjuda er på en bild av den magnifika utsikt vi hade igår och sen ska jag försöka få något vettigt gjort.

aplacecalledhome.jpg

Annonser