Sparat under: Lite om mycket
Just nu är livet så oändligt mycket mer än den här bloggen. Som väl inte direkt undgått någon. Här är liksom visset och dött. Trist. Alla vet, det verkliga livet tar sin tid och orken och lusten får gå till annat i perioder. Fast ärligt så undrar jag om det ens är någon som förväntar sig något här längre. Om det ens är nån som orkar bemöda sidan ett besök. Inte vet jag, jag har i alla fall hittat andra ventiler för stunden. Sådana som känns säkrare och riktigare. Viktigare. Har på kuppen nästan helt slutat besöka alla er andra. Tråkigt men tja… det är bara såhär det är och jag tänker låta det vara så. Men det betyder såklart inte att jag slutat tänka på eller tycka om er. Då och då smiter jag in och tankar lite vänskap hos er. Värdefullt. Tack för att ni låter mig komma och gå lite som jag har lust. Hur många IRL-bekantskaper tål sådant?
Många vet att det ofta vänder efter ett sånt här inlägg. För ett inlägg, även om det handlar om ‘inga inlägg’, är ju på något sätt ändå att återvända en smula.
13 kommentarer än så länge
Kommentera
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <pre> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>
Att förvänta oss att du ska uppdatera är det väl ingen som har rätt att göra?
Att besöka din sida kommer jag däremot att fortsätta att göra så länge den finns här.
Givetvis skulle jag ljuga om jag påstod att de små glimtarna av ditt liv inte får mig att vilja ha mer. För det vill jag. Men livet via nätet är som det är och jag är glad för det jag får lov att dela.
Stor kram på dig och de dina!
Kommentar av Snäckan februari 19, 2009 @ 12:00 e m…och därför är ju rss-läsaren toppen:) Och tjohooo – idag var Tomtebolycka fetmarkerad:)
Och så hoppas jag av rent egoistiska skäl att du får ork, tid och motivation att skriva här igen, för jag gillar dina ord!
Kram!!
Kommentar av Cissi februari 19, 2009 @ 12:12 e mSjälvklart kikar jag in här! Varje dag, faktiskt…
Kommentar av Millan februari 19, 2009 @ 1:05 e mDu är saknad men också förstådd när du inte skrivit. Det är ditt liv, och det är du som bestämmer hur, när och var du vill dela med dig av det.
Du ska inte känna skuld eller be om ursäkt för uppehåll här! Men känn gärna att du är saknad..
Kram på dig!
Men det är ju sådär… det går upp och ner, både framför och utanför skärmen… Jag känner mig också ganska ”grå” för tillfället och rätt var det är så vänder det, det vet jag.
Jag hoppas inte att någon förväntar sig att du måste skriva inlägg. Det gör man ju när man känner för det och det får inte bli ett måste. Det är klart man alltid vill läsa om hur du/ni har det och att det är roligt, men det blir ju inte bra när det är ett tvång.
Sedan är det inte alltid man känner för att läsa hos andra heller, man jag håller med om att vänskapen med vännerna jag mött via nätet ofta är mer hållbar än irl. Vet inte varför det är så… Men det är klart du kommer och går som du vill
Du är välkommen när som!
Oj vad yrt det blev… Men jag hoppas du förstår.
Kramar!
Kommentar av mallan februari 19, 2009 @ 1:29 e mDet är väl bara att skriva när du själv känner för det. När det blir kravfyllt är det inte roligt och vad är då meningen? Man ska göra som man själv känner! Hoppas allt är bra för övrigt! Kram kram
Kommentar av Pernilla februari 19, 2009 @ 1:37 e mDu är saknad! Jag kikar in här varje gång jag ser att du skrivit nåt nytt och blir lika glad varje gång.
Kommentar av Belle februari 19, 2009 @ 2:21 e mSkriv när du känner för det, vi finns kvar här.
KRAM!
Förstår att det finns andra fokus i ditt liv – så är det ju som sagt! Ibland har man inspirationen och ibland inte. Jag kan iallafall glädja dig med att jag som nygammal besökare har njutit och läst det jag har missat på senaste tiden – du ÄR fantastiskt duktig på at skriva!! Jag fortsätter att kika in med jämna mellanrum!
Kram på dig!
Kommentar av Erika februari 19, 2009 @ 4:03 e mDu är på bevakning så när det dyker upp inlägg är det självklart jätteskoj att få läsa några rader.
Kram kram
Kommentar av annah februari 19, 2009 @ 5:22 e mJag kikar in titt som tatt och laser om er vardag. Vet att mammalivet ar busy sa det ar helt forstaeligt att du inte hinner/orkar/vill skriva jamt!
Kommentar av Petra februari 20, 2009 @ 7:51 e mAlla som har en hemsida/blogg kan nog skriva under på det du just skrev! Så där är det – och man ska ta det i sin egen takt. Ingen press, inget tvång. Varken att skriva, besöka andra eller kommentera. Ta det i din takt. Troga läsare finns kvar, väntandes.
Kram
Kommentar av Linda februari 20, 2009 @ 8:05 e mHörru fiiiiinaste SARA!
Kommentar av åse februari 21, 2009 @ 6:48 f mVi läser här NÄR du skrivit något och vi varken tycker att du är tråkig som inte underhåller oss varenda dag eller förväntar oss det.
Skriv när du vill, hur du vill, om du vill – vi finns här och delar det med dig!
Jag håller med om att blogglivet ibland inte är mycket att ha. Jag gör samma sak som du och låter bli att skriva och besöker endast ibland. Men som du säger så kommer vi nog tillbaka … Någon gång.
Kommentar av jsomijack februari 22, 2009 @ 10:45 f mKram
Ville bara säga hej när jag ändå var här.
Kram på dig!
Kommentar av Millan mars 2, 2009 @ 9:52 f m