Sparat under: Lite om mycket
Vardag. Ja en efter en kommer de och går, utan minsta tvekan. Själv gör man vad man kan för att ändra på det som är ett faktum. Stretar emot eller försöker skynda på. Men tiden är väl konstant och dygnen passerar, utan att tveka. Samma med räkningar egentligen. De kommer, ligger där på dörrmattan och skriker. Jag tvekar och försöker förhala, gör allt för att slippa betala. Men så kommer påminnelsen, som ett brev på posten. Faktiskt.
Så, dagarna kommer och levs medan livet flyter fram. För livet tvekar liksom inte, lika lite som företag och myndigheter tvekar att ta betalt. För att ha råd att betala på morgondagens godbitar så säljer jag nu gårdagens. Brudklänningen. För den dagen har absolut kommit och gått men imorgon väntar nya livsutgifter.
Har du betalt dina vardagsräkningar eller väntar du på påminnelsen?
6 kommentarer än så länge
Kommentera
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <pre> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>
Åh vad vacker den är!!
Jag vill också sälja min brudklänning men vet inte hur jag ska presentera strl då den var i strl 40 från början men är insydd, jag har strl 36 i vanliga fall men var ju gravid när jag hade den… tror den kan vara lite svårsåld då.. men man kanske ska försöka iaf… pengar är ju alltid bra att ha!
Kommentar av Annah november 20, 2006 @ 12:50 e mÅh, den ljuvliga brudklänningen! Den kommer gå på ett kick, det är jag säker på!
Kommentar av ida november 20, 2006 @ 9:47 e mFina, fina Sara. Tänk om jag bara visste datumet när vi ska gifta oss och hur min kropp kommer att se ut efter nio månader i grosses, då hade jag slagit till, direkt utan att tveka! Kram
Kommentar av Snäckan november 21, 2006 @ 8:58 f mMaken och jag har betalat våra livsräkningar nu. Färdigt. Det är jag övertygad om.
Kommentar av Anna november 21, 2006 @ 8:48 e mJag är lyckligare än någonsin och lyckligare än jag ens kunde drömma ihop att man kunde vara.
Efter min helande upplevelse av klassfesten är jag evigt varm i hjärtat och där återknöt jag kontakter ovärderliga för mig i mitt framtida formande av livet.
Tänk, Sara, vad livet bjuder: är det inte hisnande?
Stor kram till dig, vännen
Den är väldigt vacker!!
Jag hade gärna tagit emot ditt lösenord också – ifall det går?
Tittar in här ofta för att se ifall det kommit något nytt?
Stor kram
Kommentar av sissilinnea november 22, 2006 @ 8:24 e mOj, ser man på vem jag snubblade över! Vad roligt! Och hus har ni skaffat också. Grattis!
Kommentar av Immix november 24, 2006 @ 6:45 e m