Det är tredje gången jag gör den här resan och ändå så slår det mig med häpnad. På så fantastiskt kort tid så kan ett så litet liv ge upphov till helt oändligt stora känslor.
De första sex till åtta veckorna har våra barn bara varit små ätande, skitande och skrikande små krumelurer. Sedan händer något magiskt. Den lilla munnen spricker plötsligt upp i sina första leenden. Ögonen inte bara tittar på oss, de ser oss. Lyssnar till rösterna, de små armarna börjar veva i frenetiska försök till kroppskontroll.
De första tio leendena ungefär så trillade mina tårar varje gång. Av lycka och kärlek.
Lille sparv, du är så pytte att din minsta tånagel inte är större än ett linfrö men som jag älskar dig. Till månen och tillbaka igen!
Ja, man ska nog vara lite försiktig med att basunera ut hur bra allt är. För det har en tendens att fet-vända på två röda då…
Magknip i ett dygn nu. Funderar starkt på om det är glöggen som är boven. Misstänker att den här gossens mage inte heller gillar kanel. Blev magknip när jag åt kanelbullar och när jag ätit pepparkakor. Tråkig jul utan kanel men vad gör man inte!?
Nu ska jag göra som min lilla karamell i sängen jämte. Soooova.
Postat i: Uncategorized
Efter regn kan det komma en hagelstorm! Men här kom det solsken. Söderhavsvarianten!
Arvid är INTE en krånglig bebis. Det är hans mamma som krånglat 
Eller så var det en ”klängperiod” och nu har han en solskensperiod.
Han behöver inte bäras jämt. När han blir trött vill han bli lagd i sängen med napp, filt och sällskap. Somnar då på en sekund, som den lilla karamell han är.
När han nu slipper bli runtskumpad och övermatad i desperata försök att få honom att somna – ja då äter han lagom mycket och ofta. Slipper då en massa onödig luft i systemet. Slipper också ha mat som ständigt åker hiss i halsen. Ja och då är det ju mysigt att ligga på rygg för sig själv och kika eller slå på kompisarna i gymet.
Han ler, jollrar, kikar, myser.
ÄLSKA!
Hur dum var inte jag!?
Tack för all fantastiskt fin respons på förra inlägget. Blev så lättad, lycklig och tacksam att jag grät för varje kommentar.
Postat i: Uncategorized
